The Øresundsbridge is not enough

In today's edition of City Malmö Lund and Helsingborgs Dagblad (28 Aug 2008) the traffic researcher Alex Landex at DTU, Denmark is expressing his concerns about the future lacking capacity of The Øresund bridge.

This statement comes after the Danish Traffic Board publishes a rapport about the bridge.

It is about time! You do not have to be rocket scientist to realize that the fairly new connection already has capacity problems. The flow of people commuting across has been increasing exponentially the last couple of years.

Furthermore, the article mentions a proposed Helsingör-Helsingborg tunnel (HH-link) as one of the measures to ease the pressure on the bridge.


Bookmark and Share
Pusha

Vi förstår er danskar visst!

Angånde ert uttalande att svenskar inte kan förstå danskar i dagens 24timer (28 aug).

Ni har rätt angående många från Mellansverige har svårt med förståelsen av danska men det är sannerligen inte samma situation i Øresundsregionen.

Det är ett alldeles för kategoriskt uttalande tyvärr...

Bookmark and Share
Pusha

Mellansvenskt tolkningsföreträde i Øresundsregionen

Jag hoppade till idag (25/8-08) när jag läste "Grandlins OS-plock" i Metro Skåne.

På sidan 17 under "Svårförståeligt:" skriver han "Kinesiska i tal och skrift, danska i tal..."

Kinesiska kan jag förstå men danska?

Att sådana som Grandlind skriver sånt i en tidning i Skåne är absurt men tyvärr inte alltför ovanligt. Det visar att Herr Granlind antagligen inte är skåning och att Metro Skåne i grunden är en stockholmstidning.

För mig som øresundspendlare blir det vidare ett exempel på det i Sverige "naturliga" mellansvenska tolkningsföreträdet i media. Det är egentligen märkligt i Skandinaviens största region, Øresundsregionen, att det kan vara acceptabelt.

Bookmark and Share
Pusha

Knappast nåt firande i Øresundsregionen

Angående din artikel i Metro Skåne Bostad, "Nationalhistoria på auktion" den 22 augusti .

Du skriver att "I mars firades på båda sidor om Öresund 350-årsjubileet av Roskildefren".

Det är knappast nån som "firar" varken i nuvarande Danmark eller Skåne att Skåne gick från centrum i dåvarande Danmark till utkanten av Sverige. Det är sannerligen inget jubileum.

Det är ett mycket olyckliga ordval helt enkelt. Ihågkommelse skulle varit mycket bättre.

Bookmark and Share
Pusha

Guiliou borde veta bättre

Arn-filmerna, ska man skratta eller gråta?

Jag tyckte knappast den första var speciellt bra. Den var oändligt seg och den romantiska delen plågsamt smörig. Den andra delen verkar bättre men jag vet inte ärligt, i skrivande stund, om jag vågar ta risken och se den på bio. Det kan vara helt bortkastat både vad det gäller tid och pengar.

I allmänhet gillar jag dock sådana här historiska filmer, t.ex. Ivanhoe på påsken var alltid ett måste när jag växte upp.

Det historiska haltar dock. De tre kronorna på blå botten som syns i filmerna började inte användas förrän i mitten av 1300-talet av den svenska, norska och skåneländske kungen Magnus Eriksson Smek. Det är långt efter korstågen.

Jan Guiliou som annars verkar så noga med sina källor, han borde veta bättre!

Bookmark and Share
Pusha

A real Ørsund newspaper - a Utopia?

I like newspapers. I like the feel of the actual paper in my hands at the same time as I find out what has happened in my region and in the world.

In the Øresund Region we have a special situation. In the middle there is a national border, almost uncrossable for some and unimportant for others. I belong to the second category, who do not see the border as a problem and I am not alone. In the last couple of years our group has been increasing exponentially. Why is it then that there are no real Øresund newspapers? There is an obvious need for them that will not diminish in the years to come. Instead we have very state-nationalistic papers on both sides of Øresund.

A free papers at the bus- and train stations in Zealand and Scania are the obvious first choice for an Øresund newspaper. The present situation is that the difference of a Metro(Xpress) in Copenhagen and a Metro Skåne in Scania is much larger than the differences between a Metro Stockholm and a Metro Skåne. This is just ridiculous.

In the same region there are two versions of the same paper? How can that make corporate sense? Before anyone counters with: "One is Swedish and the other one is Danish" my retort is simply: "So what"? Most people who have interest in an Øresund paper have no problems with that. They are still just written variants of Scandinavian languages. Swedish, Norwegian, Danish, Gutnian, Dalecarlian, Scanian etc are language variants of the same theme so to say.

Actually the differences between the Metro issues in Skåne and Stockholm are minute. Even though they report for readers in regions 700 km apart! That is even stranger is many respects. Are really the same news of interest for us in Scania as they are for people in Stockholm all the time? Do we in Scania always have to get news filtered by the establishment in Stockholm?

Are we talking Swedish censorship here, a continuation of the Swedenization process in absurdum?
Bookmark and Share
Pusha

Regioner har rätt att välja sin egen framtid

Svar till "Sverige ska ha rätt att kritisera USA-politik" (20/8). Alla regioner ska ha rätt att välja sin egen framtid. Nationalstatens tid är förbi, framtiden tillhör regionerna. Dessutom är regionala/federalistiska lösningar i allmänhet billigare och mer demokratiska.

I Sverige går det trögt, vi lever i ett av de mest centralistiska länderna i Europa. Om Skåne eller Norrland vill vara mer självständiga så är det deras sak. De behöver ingen överförmyndare i form av den svenska centralstaten.

Insänt till Metro Skåne 20/8 -08

Bookmark and Share
Pusha

En sydsvensk dialekt?

Världens i särklass största språkgrupp med över två miljarder talare är den indoeuropeiska. Här återfinns den germanska språkgrenen som med sin västliga variant är den mest spridda, mycket beroende på Storbritanniens forna imperium, men även exempelvis italiska, keltiska, slaviska och baltiska språk hör hit.

Klassificeringen som språk beror i allmänhet på statsgränserna i det område där det talas. Att t.ex. nederländska oftast anses som ett eget språk beror inte så mycket på att det har unika språkdrag som att Nederländerna har haft en lång historia som en självständig stat. Det skulle faktiskt i realiteten kunna anses som en lågtysk (lågfrankisk) dialekt men har fått legitimitet i och med statsbildningen av "De låga länderna".

I nordgermanskt hänseende så har Skandinavien huvudsakligen fyra språk: bokmål och nynorsk i Norge, svenska och danska. Skillnaderna mellan dem är inte speciellt stora, i jämförelse med andra sinsemellan närbesläktade språk, men har historiskt verkat för skapande av tre riken. I respektive land har sedan ett centralistiskt så kallat riksspråk uppkommit.

Om vi inskränker oss enbart till danska och svenska så kan man beskriva förloppen och definiera språken så här:

Danska, är det språk som talas/talades i Danmark och de länder som koloniserades därifrån. Man brukar låta reformationens genombrott markera fornskedets slut. Sålunda finns det två huvudskeden, forn- och nydanska, med gränsen omkring 1525: lutherdomen blev statsreligion i Danmark 1536. Forndanskan kan i sin tur indelas i den äldsta eller rundanska epoken (olddansk), till omkring 1100, den äldre (gammeldansk), omkring 1100-1350 och den yngre forndanskan, omkring 1350-1525 (Vid den här tiden spelade Kristian Pedersen och Malmö-borgmästaren Hans Mikkelsen stor roll då de översatte Nya Testamentet samt flera av Luthers mindre skrifter till danska. Den danska reformationens fader, Claus Mortensen Tøndebinder från Malmö skrev vidare den första danska psalmboken).

Den äldsta bevarade danskan utgörs av de tidigaste av de från tiden mellan omkring 800 och 1100-talet härrörande omkring 235 runinskrifter, som påträffats i Danmark, Skåneland och Slesvig; omkring hälften av dem tillhör tiden mellan 950-1025. Även inom nydanskan kan man räkna med ett äldre och ett yngre skede, före respektive efter tiden omkring 1700.

Svenska, språket i Sverige och i områden, främst öster om Östersjön och Bottniska viken, vilka koloniserats från Sverige. Två huvudskeden, före och efter reformationstiden, kan urskiljas. Äldst är det runsvenska skedet, som går fram till omkring 1225. Den fornsvenska perioden brukar uppdelas i den klassisk-fornsvenska, omkring 1225-1375, och den yngre fornsvenska omkring 1375-1526. (Sistnämnda år trycktes Nya Testamentet för första gången på svenska. Svenska akademiens ordbok ägnar sig dock åt språket 1521 och framåt, det år då Gustav Vasas registratur började.). Lutherdomen blev statsreligion i Sverige 1544.

Äldsta bevarade språkliga minnesmärken utgörs av runtexter från omkring 800-talet. Runinskrifterna beräknas till ett antal av omkring 3000. Flertalet har påträffats i Uppland. Inom den nysvenska perioden kan man räkna år 1732, som gränsen mellan den äldre och den yngre delen. Gotländska mål (gutniska), på Gotland med Fårö, intar en särställning då det skiljer sig skarpt från fastlandsmålen. Det finns även som skriftspråk sedan 1300-talet vilket till stor del bidragit till att man ofta räknar det som ett särskilt östnordiskt språk.

Danska brukar inom dansk språkforskning indelas efter vattenlederna även om en viss samstämmighet föreligger även över dessa. Tre former föreligger dock i huvudsak:

Östdanska, de danska ömålen och jylländskan.

För svenskt vidkommande finns inom svensk språkforskning:

Sydsvenska mål, götamål, sveamål (mellansvenska- och uppsvenska mål samt de egentliga dalmålen), norrländska -, östsvenska mål (finlands- och estlandsmålen m m).

Det är dock inget självklart vilka som idag är danska eller svenska dialekter eller mål. I det sydskandinaviska området finns inte entydigt definierade gränser. Sydsvenska mål kan till stor del betecknas som östdanska och finns i halvöns syddel: i Skåne, Blekinge (södra) Halland upp till ungefär en linje Varberg-Jönköping-Kalmar. Dessa måls nordgräns sammanfaller därmed inte helt med den fram till 1658 gällande riksgränsen. Det nära skåneländska släktskapet med Danmark visar sig i ordförrådet, satsmelodin, meningsbyggnaden och nedärvda uttryck o.s.v.

Skåneländska mål har haft en utvecklingsrikning historiskt, bortsett från helt nyligen, som har gått mot att utveckla och berika dagens danska... inte svenska och därför är det inkorrekt att kalla skånska för en svensk dialekt.

Det finns uppenbarligen även en del olikheter mellan danska och den västsundska skånskan både historiskt och idag. Att nutida så kallad "riksdanska" är annorlunda beror till stor del på att den har tvingats att orientera sig västerut mot Jylland och Tyskland samtidigt som en kraftig försvenskning har skett i Skåneland.

Speciellt slående är dock likheterna vid jämförelse med språket på Bornholm och Skåne vilket föranleder till att på ett mer historiskt, territoriellt och språkligt korrekt sätt beteckna det genuina språket i Skåne, (södra) Halland, Blekinge samt Bornholm såsom östdanska eller skånska. En annan, något otymplig, benämning skulle även kunna vara skåneländska.

Bearbetning från SCANUNG nr 1 1996
Bookmark and Share
Pusha

Your advertisment in Metro Skåne

Dear Madam/Sir,

In your advertisment in Metro Skåne you have a picture showing "Schweden, Trelleborg Sassnitz, Rügen" on page 24.

It is somewhat inconsistent. A better alternativ would be "Schonen, Trelleborg Sassnitz, Rügen". Schonen is the German name for Skåne.

Bookmark and Share
Pusha

De lila Stockholmstågen är här*

Äntligen får vi uppleva de nya Pågatågen. Snabba, snygga och tysta.
Vad är det dock för röst som utannonserar stationerna? Istället för att konduktören själv utropar stationerna så har man nu en automatisk rikssvensk utroparröst. Denna röst uttalar dessutom många av orterna fel!
Mer graverande är att i Nordens största region, Öresundsregionen, går man de facto över ån efter vatten och importerar en utroparröst från en betydligt mindre region norrut. Det är ytterst märkligt.
Bättring Skånetrafiken, återinför ordentliga skånska tungomål på tågen igen.


Publicerat i Sydsvenskan, Kristianstadsbladet samt Norra Skånes Tidningar 2008-08-01
*I Sydsvenskan blev överskriften ändrad till: "Pågatågen ska tala skånska!"
Bookmark and Share
Pusha

Extra 100 år?

Tack för en bra artikel på sidan 2 i dagens City Malmö Lund (8/8-08). Jag misstänker att ni bygger den på statistik från "Skåne i centrum av Europa och periferin av Sverige" som går att ladda ner från Region Skåne. Jag ser dock inte nån referens nånstans.

Jag undrar dock om det är historie- eller matematikkunskaperna som fallerar när Marcus Svensson redan på rad 1 skriver "450 efter freden i Roskilde...". Det kan kanske kännas länge sedan men 2008-1658 blir faktiskt enbart 350 år.

Insänt till City Malmö Lund 2008-08-08

Bookmark and Share
Pusha