Stjärnorna på slottet

De senaste åren sedan 2006 har det sänts en mycket rubricerad serie på SVT som kallas "Stjärnorna på slottet".

Nu är programmet egentligen inte riktigt i min smak. Det känns mer riktat till en äldre publik inte minst då kändisarna i denna ofta är lite till åren.

Vad jag dock irriterar mig på är formatet. Under säsong 1-3 så filmades programmen på gods i Skåne (Trolleholms slott (innan Kattisnabbe, Eriksholm), Häckeberga slott) med mig veterligen inte en enda skåning. Mer imperialistisk attityd gentimot Skåne kan man inte uppbåda om det nu inte gäller Wallanderfilmerna eller Flickan som lekte med elden (1, 2) [sic].

I år har de tack och lov både flyttat det från Skåne till Bohuslän på Thorskogs slott och har dessutom med två skåningar, anpasslingar, men dock. Den ene är Björn Ranelid (1, 2) och den andre är Siw Malmkvist (1, 2), den ene från Malmö, den andra från Landskrona.

Enligt Björn, så talar Björn åtta språk: Ranelidska, Österlenska, Nivillerad rikssvenska, söderslang, engelska och skånska. Problemet är att han inte kan hålla sina rullande "r" från sin skånska. Nja, jag är inte värst imponerad...

Siwan däremot kan man inte annat än beundra. Kvinnan har verkligen haft en fantastisk karriär. Men varför i hela friden pendlar hon från rikssvenska till skånska hela tiden? Hon kan t.o.m. ändra mitt inne i en mening... Hon får dock ha en eloge för att hon nu på sin ålders höst snackar skånska överhuvudtaget, det är för mig första gången jag hör det faktiskt.

Man får dock önska att Björn och Siw tar sit förnuft tillfånga och gör som Nils Poppe (1, 2) och Eva Rydberg (1, 2) och snackar skånska hela tiden.

Men i Sverige är det, som bekant, enbart Stockholm som har tolkningsföreträde i alla massmediala och politiska frågor, ergo, händer det inte i Stockholm händer det inte alls.





Läs även andra bloggares åsikter om Björn Ranelid, Eva Rydberg, Nils Poppe, Skåne, Siw Malmkvist, Stjärnorna på slottet, SVT